Tennisens historia
Tennissporten, som den ser ut idag, tror man har funnits i drygt hundra år. Med tidens lopp har tennisen haft olika namn och utseende. Man hävdar nästan bestämt att sporten har sitt ursprung från ett spel där handflatan användes som det viktigaste redskapet under den franska medeltiden. Spelet hette Jeu de paume, som i svensk översättning betyder ”lek med handflatan”. Vid artonhundratalets mitt engagerade sig en grupp människor, däribland Major H. Gem och JB Perara, att förnya den ”äkta” eller ”kungliga” tennisen. Den brittiske majoren Walter Clopton Wingfield införde spelet Lawn Tennis, som är en föregångare till nutidens tennis.
Lawn tennis spelades för största gången 1873 på en kortklippt gräsplan. Sporten blev en stor succé och det dröjde inte länge förrän den spelades över hela Storbritannien. Till skillnad från dagens rektangulära banstruktur, var 1800-talets tennisbana timglasformad. Populariteten för tennisen, som även kallades ”Sticky” influerade den stora Crocket-organisationen: ”All England Crocquet Club” till att bygga om en av deras gräsplaner för tennisspel. I April 1877 bytte” All England Crocquet Club” namn till” All England Croquet and Tennis Club”.Efter en relativt kort tid därefter, beslutade man sig för att tennisen var tillräckligt mogen för sitt första mästerskap och planerna för mästerskapet togs i bruk redan samma år.
En man vid namn Henry Jones utnämndes till tävlingsledare och tillsammans med två andra män skapade de ett revolutionerande poängsystem som skiljde sig totalt från samtida racketsporter. I tennismatchen skulle deltagarna spela bäst av 5 set och efter varje set skulle spelarna dessutom byta sida. Om ställningen blev 5-5 skulle nästföljande game bli avgörande. Tennisplanen ändrades också från sin timglasformade yta till en rektangulär area med ungefär samma mått som finns idag, och de riktlinjer som Henry Jones skapade är samma linjer som nutida tennisspelare följer.
Wimbledon
Det stora mästerskapet hölls i Wimbledon, där tjugotvå tennisspelare deltog. Man drog lott om vilken person man skulle möta och denna lottdragning hölls två dagar innan tävlingen skulle börja. Trots medlemmarnas antal deltog alla spelare i den första omgången. Så småningom återstod bara tre spelare som tävlade om titeln att bli tennismästare genom tiderna. Vinnaren hette Spencer Gore. Han utklassade de två återstående spelarna genom att inte förlora något set. Många hävdade att det var Gores genomtänkta taktik, där han skrämde sina motståndare genom att spela ett aggressivt nätspel, som gjorde honom oslagbar. Gore kom därmed att bli omnämnd i tennisens historia, inte bara för sin storslagna seger, utan för att tennissporten därefter utvecklades till ett mer taktiskt och slugt spel. Detta resulterade i att spelarna i förväg planerade och lade upp olika strategier som skulle vara till hjälp under matchens gång. Det dröjde dock flera år innan volleyn fick sitt genombrott. Med tiden började flertalet spelare att upptäcka att man kunde förbättra sin taktik genom att överraska motståndaren med ett offensivt nätspel. I stället för att låta bollen röra vid marken lät man den i stället vidröra racket i luften och därefter studsa ner på mottagens sida. 1878 introducerades också överarmsserven av nykomlingen H T Mayers som gjorde tennisen mer flexibel.
Med tiden fick Spencer Gore allt större motstånd och besegrades till slut av tennisspelaren Frank Madow som försvarade sig mot Gores volleyoffensiv genom att lobba. Under denna match uppkom osämja som gjorde att man införde nya regler angående nätspel. Man fick t ex inte röra vid nätet då bollen var i spel och man fick inte slå på den innan den passerat över nätet. Vid 1800- talet fick Wimbledon två nya mästare, bröderna Ernest och William. Dessa bröder bidrog till att nya speciella slag tillkom och med deras framgångar blev också tennisspelet en stor publiksport.
Tennisspelare Willam Renshaw, som tog hem seger efter seger, introducerade för första gången en tennisteknik som gick ut på att regelbundet slå bollen i uppåtstuds. Han använde sig också av smashen som blev ett förödande slag på motståndarsidan.
Damtennis i Wimbledon redan 1884
1884 arrangerades för första gången också damsingelmatcher i Wimbledon där endast tretton damer deltog första året. Under åren 1884 till 1900 existerade endast fem kvinnliga Wimbledonsegrare. Dessa var: Maud Watson vinnare 1889, Blanche Bingley, Lottie Dod (15 år), Helena Rice och Charlotte Sterry. Damdeltagandet var emellertid mycket lågt men efter en damdubbelmatch 1899 ökade populariteten för damtennisen och snart fanns det ett trettiotal nya kvinnor i startfältet redo att tävla om Wimbledontiteln. En kvinnlig historisk spelare var Mrs Lambert Chambers (Dorothy Douglas Lambert Chambers) som kom att dominera detta mästerskap. Hon vann mästartiteln sju gånger om och blev finalist sammanlagt elva gånger.
Tennisen även till USA
Redan vid slutet av 1800-talet hade tennissporten blivit introducerad i ett flertal brittiska kolonier samt i USA och Australien där sporten blev omåttligt populär. 1881 bildades i USA ”United States Lawn Tennis Association” och samma år arrangerades de första herrsinglarna. US Open började för manliga tennisspelare i Newport, Rhode Island fram till 1915 då den flyttades till West Side Tennisclub I Forrest Hill, New York. 1968 flyttades åter tävlingen. Denna gång till National Tennis Center i New York och namnet US Open blev det officiella namnet på det amerikanska tennismästerskapet. Mot 1800-talets slut hade även Frankrike, Australien och Tyskland stora tennisarrangemang där singelmatcher för både män och kvinnor anordnades. Det dröjde dock fram till 1920-talet innan dessa länder kunde briljera med världsmästerskapen i tennis.
Bill Tilden (Big Bill)
Den amerikanska tennisspelaren Bill Tilden (Big Bill) dominerade herraväldet 1920 genom att vinna sju US Open tävlingar och tre Wimbledonmatcher. ”Big Bill” var en ståtligt lång man som servade mycket hårt. Under hela sitt liv ville han lära sig nya saker om tennis och tennisens alla knep. Han experimenterade med sina slag och sitt uppträdande på tennisbanan. Hans tennispartners hävdade att han aldrig spelade likadant utan ständigt bytte taktik. Detta gjorde det svårt för hans motståndare att kunna läsa av hans spel. Förutom hans utomordentligt flexibla tennisspel så var han också mycket duktig på att finna sina motståndares svaga sidor. Han tyckte dessutom lika mycket om långa bolldueller som avgörande situationer vilket gjorde honom till en tuff motspelare. Äran följde dock ej Bill kontinuerligt under sitt liv. Han satt bl. a i fängelse en period för att ha ofredat två unga pojkar. Dock fortsatte han med tennistävlingar fram till dess att han fyllt sextio år, då han dog av en hjärtattack.
De Franska Musketörerna
De tre fransmännen Henri Cochet, Rene Lacoste och Jean Borota kom även de att uppta kampen den hårda kampen om världsmästerskapstiteln. Dessa tre spelare deltog ofta i Wimbledonarrangemang och det var inte ovanligt att någon av dem vann mästerskapet då och då.
Från Frankrike och USA fanns också kvalificerade kvinnliga spelare såsom Suzanne Lenglen och Hele Will Moody. Dessa betraktades som de ledande spelare inom dam tennisen. Moody vann sammanlagt åtta Wimbledonsegrar och tog sju titlar i US Open. Hon vann dessutom fyra stora matcher i Frankrike.
Suzanne Lenglen
Suzanne Lenglen började spela tennis vid 10-års ålder då fadern gav henne en tennisracket. Därmed hade han valt hennes karriär. Cyklist som sin far kunde hon inte bli pga. sitt kön så tennisen blev i stället hennes stora intresse. Slutligen blev hon också bäst i världen och hennes sensationella matcher stod alltid i centrum och väckte ständigt människors intresse för sporten. Suzanne var otroligt snabb och hade stora talanger för tennis vilket gjorde henne till oslagbar ute på tjugotalets tennisbanor. Fadern var dock sällan nöjd med dotterns spel och modern hade alltid negativa kommentarer om hennes klädval. Suzannes fick heller aldrig någon ”normal” uppväxt pga. hennes fullspäckade tidsschema. Media följde ständigt hennes matcher och om hon råkade förlora något game blev det stora rubriker i tidningarna. Suzanne blev med tiden alltmer stressad pga all press och detta lämnade spår i hennes ansikte. Hennes uppträdande blev också allt mer spänt. Men trots detta älskades hon av hela världen. Hon var emellertid också en revolutionär då hon slängde korsetten och spelade med bara ärmar. Hon kortade även av kjolen för att utöka sin rörlighet vilket väckte både beundran och missnöje.
Grand Slam
Grand Slam uttrycket uppkom vid 1900-talets mitt då en tennisspelare vid namn Donald Budge från USA, som blev den första personen att vinna all fyra mästerskapen under samma år. Den spelare som hittills vunnit mest Grand Slam turneringar är en kvinna vid namn Margrete Court, 62 st varav 24 är singelturneringar. Bland svenska tennisspelare toppar den forne tennisstjärnan Björn Borg listan med 11 Grans Slam segrar. Grans Slam är ett samlingsnamn för tennisens fyra mest berömda tennisturneringar: Wimbledon, US Open, Australian Open och French Open
Tennissporten blev med åren mer avancerad och drog till sig allt större publiksiffror än tidigare. Wimbledon kvarstår än i dag som världens främsta individuella tävling medan Davis Cup och Wightman Cup är högt ansedda när det gäller tävlingar i lag.
Davis Cup
En av världens mest berömda tävlingar mellan nationslag för herrar kallas för Davis Cup. I denna turnering spelas fem matcher, alla i bäst av fem set. Denna tävling är relativt lång och sträcker sig över tre dagar. Den första turneringen anordnades år 1900 där två nationer deltog med fyra man i varje lag. Dessa nationer var USA och Storbritannien, där USA gick segrande ur tävlingen. Med tiden kom antalet länder att öka från två till sjutton. 1981 började man att placera de sexton främsta tennisländerna i ett enda stort lag dvs. ”världsgruppen”, andra länder spelar fortfarande i sina geologiska zoner men har chans att kvalificera sig i världsgruppen. 1999 deltog 129 länder.
Tennisen i Sverige
År 1878 hade Sveriges kronprins Gustav, som kom att bli Gustav V ”Mr G” (vår kungs farfarsfar), gjort en resa till England där han hade kommit i kontakt med den populära tennissporten. Han blev mycket förtjust i denna racketsport och bestämde sig omgående för att ta med sig sporten hem till Stockholm. Där dröjde det inte länge förrän den svenske kronprinsen drev igenom sitt projekt med att låta bygga en tennisbana på Skeppsholmen. Ungefär samtidigt med detta bygge började tennisbanor att uppstå på olika platser runt om i Stockholm, som bevis på folkets nyfikenhet gentemot tennisen. Man kan även dra slutsatsen att tennisbanorna också uppkom efter andra englandsresenärer som fattat tycke för sporten. Det finns nämligen idag styrkande bevis på att tennisen kom till Västergötland redan 1879 i Ryfors där en hovmästare vid namn Edvard Sager lät, tillsammans med sin bror, bygga en tennisplan.
Under sin Englands visit träffade kronprinsen på många andra svenskar som även de imponerats av sporten och beslutat sig för att ”importera” den till hemlandet. Det kom dock att dröja några år innan tennissporten ”kom igång” på riktigt med tanke på tennisplanernas primitiva utseende med kritade linjer. Dessutom var alla spelare nybörjare med tanke på att sporten var relativt nyinförd i landet.
Tennishallar byggs
På vintern spelade man inomhus i olika gymnastiksalar, som inte var anpassade för tennisspel. Till en början var det mest kronprinsen och de kungliga aristokraterna som utövade sporten, men med sportens utbredning byggdes snart fler och fler banor och mer personer blev lockade till att börja spel tennis. En anledning till det ökade intresset kan ha varit kronprinsens stora entusiasm och förkärlek till spelet som fascinerade många. 1884 lyckades kronprins Gustaf få Viktor Balck som var engagerad i den svenska idrotten att översätta de engelska tennisreglerna till svenska. Tennisklubbar började breda ut sig över landet. En av de första var bl. a Stockholm Lawn klubb som bildades 1890. År 1897 bjöd Göteborgs Tennisklubb in Uppsala på en lagtennis turnering där kronprinsen själv deltog. Han vann bl. a singel- och dubbelspelet. Året därefter anordnades en internationell tävling där kronprinsen nådde stor framgång.
Med tanke på att dessa evenemang kostade en hel del pengar och att tennisklubben ”Stockholm Lawn Klubbs” hyra var relativt hög, beslutade klubbens styrelse och kronprinsen att finna en lösning på det ekonomiska problemet. Resultatet blev att aktiebolaget AB Tennis bildades. På så vis fick tennisklubben ekonomiskt stöd, men blev även ett centrum för tävlingsverksamheten i Sverige. Tack vare kronprinsens inflytande kom snart utländska tennisspelare att besöka Sverige.
Mr G
Den regerande kung Oscar gick bort vid 1900-talets början och Gustav V utnämndes till Sveriges nya kung. Han överlämnade därefter klubben till den dåvarande kronprinsen Gustav Adolf. Vid denna tidpunkt ändrade klubben sitt namn till Kungliga Lawn Tennisklubb. När kornprinsen övertog tronen fick dock tennisen en svacka och när spelen väl kom igång igen brann tennisklubbens paviljong ner år 1920, vilket minskade medlemmarnas spelmöjligheter. Kungen tog till slut klubbens öde i egna händer och lät bygga en ny tennishall. KLTK (Kungliga Lawn Tennis Klubben) fick till slut sitt vällängtade hem. Kung Gustav V var fast besluten att alltid spela sin tennis men hovet visade ibland missnöje med att kungen tillbringade för mycket tid på tennisbanan. Men missnöjet växte även i de offentliga kretsarna som såg det opassligt att en kung tävlade i de offentliga matcherna. Kungen bestämde då att han inte skulle tävla som kung utan som ”vem som helst” och kallade sig därefter Mr G. Denna anonymitet gjorde att det förblev relativt lugnt på tävlingsfronten. Man började kort därefter att anordna stora mästerskap i Sverige.
Kungen fortsatte att spela tennis till dess han blev mycket gammal. I en senare intervju berättade han hade tennisen att tacka för sin höga ålder. Den gjorde att han kände sig kry.
Tennis som en aristokratsport
Tennis tillhörde den krets av idrottsgrenar som traditionellt förknippades med samhällets sociala elit. Även sporter som golf, segling och fäktning hörde till denna kategori. Tennissen som förvisso har ansetts vara en mer exklusiv sportgren kan i dagens samhälle utövas av alla och inte bara av samhällets toppskikt. Tennis har blivit en allmän sportsgren.
Med tiden utvecklades tennisen till en folksport vilket gav ett större utbud på unga talanger. Tennisen har, under sin utveckling, demokratiserats och blivit öppen för alla. I begynnelsen var tennissporten relativt smal eftersom de som utövade sporten vanligtvis tillhörde Sveriges aristokrati, eller personer med stort inflytande i samhället. Från den allra första början var tennis ett sällskapsspel inom den högre sociala samhällseliten och deltagarna nåddes endast genom privata inbjudningar. Dock fanns det också offentliga tävlingar runt om i landet men dessa var i mer eller mindre grad också stämplade som sällskapsspel. Kanske berodde tennisens exklusivitet på att det var just kungen som införde den till Sverige? Även i andra länder ansågs sporten som mer högtidlig än andra sporter eftersom den var förhållandevis kostsam. Tennisbanorna var relativt begränsade med väl utsatta mått och kvalitet bestämmelser. Antalet spelare på en bana fick aldrig överstiga fyra stycken, detta gjorde sporten dyr eftersom kostnaderna för dessa kvalitetskrav på banan delades på så få personer. Dessutom skulle tennismedlemmarna också inhandla sin tennisutrustning och mundering. Hade man stort intresse för inomhusspel var man dessutom tvungen att betala en smärre förmögenhet för banhyra.
Tennis – en jämlik sport
Till skillnad från andra idrottsgrenar skiljde sig tennisen från mängden genom att den i grund och botten var jämlik mellan könen. Kvinnorna deltog ända från början då sporten introducerades i Sverige. Det var även vanligt att män och kvinnor tillsammans spelade dubbel mot varandra.
Sporten kom att breddas och eftersom spelets regler var lika för alla, innebar det därmed att alla hade lika stor rätt att delta. Sporten blev mer prestationsinriktad i takt med att spelarna ständigt försökte att förbättra sitt eget spel. Antalet tennisklubbar ökade markant och tennishallar samt utebanor började byggas i allt större utsträckning. Expansionen innebar definitivt en stor spridning av sporten över hela landet och människor, gamla som unga, började söka medlemskap i de olika tennisföreningarna. Sporten kunde utövas av alla åldrar och man kunde själv bestämma om man ville ansluta sig till olika tävlingar eller om man endast ville motionsspela. Tennisen blev allmänt känd för sin osegregerade ålders- och könsblandning. Dock var de flesta tennisklubbarna, till en början, strikta med att inte beblanda de olika samhällsklasserna eller tillge dem samma rättigheter.
Kvinnliga tennisspelare
Ca ¼ av alla aktiva tennisspelare idag är kvinnor. Därmed har antalet varken ökat eller minskat jämfört med 1950-talet, då 25 % av de spelande också var kvinnor. Denna andel kvinnliga tennisspelare har konstant legat på den här nivån under drygt fyra decennier. Kvinnornas andel i svenskt tennisspel har inte under någon period varit nära att överstiga 50% linjen när det gäller antalet aktiva tennis utövare i landet. Hur kan det egentligen komma sig att tennisen inte blivit en revolutionerande kvinnosport, med tanke på kvinnornas tidiga engagemang för sporten? Ett svar kan vara att tennisen expanderade under 1960-talet, som då var starkt kopplat till männens tennisframgångar. En annan förklaring kan också vara att det fanns en stor brist på kvinnliga förebilder inom denna sportgren.