Tennisracketen

Tennisracketens form, bredd och material har sett olika ut under seklet gång. I och med sportens stora utbredning, skrevs även vissa regler ned för tennisrackets utformning. Dock var största delen av dessa regler mer inriktade på själva strängningen. De första exemplaren av tennisracketen var tillverkade av trä. Men man började samtidigt experimentera med olika metallracketar av ren nyfikenhet. Redan 1885 kom de första rackets gjorda i metall som dock inte fick någon större framgång, till mångas besvikelse. Många hävdade att metallracketen orsakade smärta i armen till skillnad från de rackets som var gjorda av trä. Men det största problemet med dessa metallracketen var att slitaget på senorna vid ramfästet kunde uppstå efter bara några timmars spel. På så vis blev racketar konstruerade av trä den dominerande varianten fram tills man löste slitageproblemet med att fästa senorna i metalltrådar som var virade runt metallramen. Man tillverkade snart tennisrack efter enkla aluminiumprofiler vilket gjorde dem billiga. Många träracketsympatisörer gick ännu en gång till motattack och hävdade att racket gjorda av metall orsakade den s.k. förslitningsskadan ”tennisarm”, men trots detta påhopp fick träracketarna till slut bana väg för det nya materialet.

Slutligen började man tillverka racketar av en kombination av glas och kolfibrer som gjorde dem hårda eller mjuka efter spelarens önskemål.

De flesta tennisracksmodellerna var mycket raka i sin formgivning, men det fanns också varianter där bladet var vinklat till skillnad från skaftet, ungefär som en bandyklubba. Men det var den rakare strukturen som kom att dominera marknaden.

Under 1970-talet framställde man tennisrack med olika konstruktioner. Sportmärket Prince började vid denna period att storproducera sina tennisrackets i både oversize och midzise modeller. Den större träffytan på oversize racketarna blev mycket populära. Andra nyuppfunna racketkonstruktioner kunde t ex ha jämn slagyta med ett överdrag av plast och även vätska i ramen för att öka tyngden på slagen. Denna racketmodell fick aldrig något stort genombrott och det dröjde inte länge fören de helt försvunnit från marknaden.

Racketar med S-format handtag tillkom snart på tennismarkanden. Dessa handtag liknade till mestadels en stor vev. Rack med dubbla handtag uppfanns också, men blev ganska snart bortglömda. Dagen rackets är tillverkade av kevlar, grafit, fiberglas och borom vilket ger en kombination av både böjlighet och styrka.

Strängning

Tennisrackets strängar bestod från början av senor och tarmar från får. Man började sedan experimentera med bl.a. pianosträngar i ett försök att hitta ett exklusivt strängmaterial som kunde bidra till ett smidigare tennisspel. Strängarna kompletterades ofta med diverse anordningar för att hejda slitage och vibrationer som kunde ändra racketens spelkaraktär. Dessutom infördes med tiden en lag som förbjöd senor som förädlade racketens spelegenskaper. Däremot var det fortfarande tillåtet att hitta lösningar mot onödigt slitage och vibrationer på tennisracketen. Strängarna kan beskrivas som själva motorn i racketen eftersom man själv kan välja hårdhet genom att spänna dem. Det sägs att kontrollen ökar med hårdare strängning, men även racketens storlek har betydelse för slagens hårdhet

Strängningen av en racket sägs ibland vara viktigare än själva racketen. Som angetts så ger en hårdare strängning bättre kontroll (men mindre fart) medan lösare strängning ger mer fart (men sämre kontroll). Strängningen mäts i kilo och det strängas racketar från 15 kg upp till över 30 kg. Normalt är att ha mellan 20-25 kilo. Enligt uppgift strängar proffsen ganska olika. Federer 21,3 kg, Djokovic 26 kg,  Nadal 24,9 kg,  Murray 28,1 kg. På damsidan har Halep 24,4 kg och Sharapova 28,1 kg och Cibulkova 20,4 kg.

Det går att reflektera mycket omkring typ av senor, diameter, hårdhet och racketarnas typ av strängningsmönster.

En personlig reflektion från mig, Dag Hardyson styrelsemedlem i Grästorps TK, är att det har skett en del på strängsidan sedan jag spelade aktivt för 50 år sedan.  Då tappade strängningen ganska snabbt ett par kilo så man strängade upp ett par kilo. Om 25 kg var det man ville ha så tog man 27 och visste att trycket skulle sjunka ganska snabbt. Idag är rekommendationen att man skall stränga ganska löst eller medelhårt om man spelar med en ny racket för att efterhand gå upp i tryck. På min tid och i min dåvarande klubb Avesta TK bland juniorerna så strängade vi hårt och ”trampade ner” trycket med fötterna dvs man la racketen på en matta och klev upp på strängarna – då minskade trycket snabbt. Problemet var att man måste vara ganska klar över hur man skulle trampa och var man skulle trampa. Jag tror inte det är en rekommendation att skicka med idag men det är ändå ett tips – om du får en racket med en för dig för hård strängning – trampa ut strängningen till du får den hårdhet du vill ha.

När Björn Borg slog igenom, det gjorde han mycket tidigt, så spelade han med stor överskruv och då krävdes det mycket hård strängning – säkert över 30 kg. Att spela med överskruv med den tidens senor och lössträngat skulle innebära att man ständigt fick gå och trycka rätt strängarna på racketen.  Detta var mycket vanligt – att ständigt trycka rätt senorna men ju hårdare strängning ju bättre satt också senorna på plats på racketen.  Även skruvade och hårt twistade servar krävde hårdare strängning. Min erfarenhet var också att ju hårdare strängning ju fler senor gick sönder och de som spelade väldigt hårdsträngat fick också ha många racketar med sig in på bana för strängarna ”small av” ganska regelbundet.

Att välja rätt racket

Racket finns i olika modeller och olika storlekar. När man köper racket ska man välja en som passar det egna speciella greppet.

Man kan även välja mellan två olika senmodeller.

Enkelsenor
Multisenor (som brukar vara överlägsen i kvalitet)
Racketar finns generellt i två storlekar, nämligen midzise och oversize. Oversize- racketen har en större träffyta och är en bra racket för ovana spelare. Den har hjälpt många medelbra spelare att utvecklas. Dock ger oversizeracketen mer fart än kontroll, till tennisspelet, vilket gör att man efter en tid bör byta till en midziseracket för att förbättra bolltekniken, (Midsize- racketen ger mer kontroll men mindre fart)

Racketvalet är mycket viktigt och det är även av betydelse hur man strängar de olika racketmodeller. Oversizeracketar bör strängas lite hårdare än midsizeracketar. Dock är det av stor vikt att lägga på minnet att en lösare strängning ger mer fart på bollen och ökar även bollkänslan. I många fall är den också mer skonsam mot armen. En bra syntetsena skall gärna vara lite tunnare eftersom det ger en bättre känsla vid själva träffen. När det gäller val av racket och senor bör du först och främst rådfråga en fackman om vad som passar just dig bäst.

Rackegenskaper till olika åldrar
Ungdomar upp till 12 år skall välja ett lagom stort racket

Barn 3-5 år bör ha ett miniracket (53-55 cm långt)
Barn 5-7 år bör använda ett juniorracket (63-66 cm)